Mot Stockholm

Efter ett långt och roligt äventyr befinner jag mig äntligen på svensk mark tillbaka mot Stockholm. Resan har än så länge gått bra, förutom strulet att få på två cyklar samt övrigt bagage på tåget utan hjälp...

Publikbilder från söndagen, 62000 personer betalade inträdesavgiften för att se spektaklet, helt otroligt.

VM över

Nej, det där gick väl inte riktigt som
jag hade tänkt mig. Banan var riktigt utslagsgivande och dom där uppe gasade på något alldeles hysteriskt så jag blev tyvärr avplockad med två varv kvar... Tråkigt att bli avplockad men samtidigt har jag många år kvar som cyklist och det kommer fler chanser, draken reser sig i motvind liksom. Detaljerad RR kommer snart.

Snart kör vi!

Imorgon kl 15 smäller det för min del. Nu har det körts åtskilliga varv på banan och nu börjar det kännas bra. Banan tror jag är utslagsgivande med många tuffa partier, har dock klarat nästan alla tekniska utmaningar på träning, men när mjölksyran sprutar kan det mycket väl bli en annan historia...

Nu käkas det godis medan Mange limmar tubdäck.

Belgien

Vi befinner oss nu i turiststaden Brygge, Belgien. Ganska vacker stad med många gamla byggnader. Här ska vi alltså stanna hela veckan då Koksijde inte ligger så långt borta.

Träningen här nere flyter på bra, lite väl platt för min del men slänger man in några spurter blir det lite variation i alla fall.

Världscup i Hoogerheide

Idag gjorde jag världscuppremiär. Mäktigt arrangemang och lika mäktig publik. Startade bland de sista i det 66 man stora startfältet och hade som plan att avancera i fältet, men tempot är verkligen extremt mycket högre än vad jag är van vid. Trots att jag kämpade allt vad jag hade och inte hade strul med vare sig teknik eller material rullade jag in på en 51:a plats. Jag slapp som tur var att bli varvad och tyckte att att det var riktigt roligt att köra idag och är nöjd med dagens insats. Imorgon bär det vidare då vi åket mot Koksijde, platsen där VM avgörs om en vecka.

Bilder från bl.a. damelit och herrelit:

Rucphen RR

Nej, idag gick det inte riktigt som jag hade tänkt mig. Banan var uppkörd från gårdagen och skiljde sig mycket från det jag hade kört innan. Dessutom började det regna när vi skulle starta vilket gjorde underlaget extra slirigt. Vi (U23) startade samtidigt som eliten och eftersom jag inte kört så mycket internationella CX-lopp innan fick jag ställa mig ganska långt bak. Jag lyckades inte köra upp mig något vidare utan höll en position ganska långt bak i fältet. Varven flöt på men jag hade inget vidare flyt där ute, ibland tyckte jag att jag tog kurvorna för mesigt och ibland gick jag omkull (5-6 vurpor blev det nog). När det var något varv kvar blev jag avplockad då elitkillarna var på gång bakifrån, trist att inte få köra klart loppet.

Imorgon blir det nya tag och dessutom en mer seriös tävling än dagens C2, nämligen världscuptävlingen i Hoogerheide. Då blir det bara U23or som jag kommer tampas med och dessutom blir tävlingstiden 50 min istället för 60.

Bilder från förberedelserna, Addictrn blev riktigt läcker med Dugast-däck!

Provkörning

Har idag provkört inför morgondagens C2 tävling i Ruchpen, Holland. Banan är snabb och platt, men en hel del knixiga kurvor kommer göra tävlingen tekniskt knepig. Just nu håller jag på med tublimning, hoppas det hinner torka tills imorgon...

På plats i Holland

Efter många timmars resande är vi på plats i Holland! Provkörning av WC-banan imorgon, fortsättning följer...

Packar

Slänger ner garderoben i en väska och hoppas på det bästa. Det blir spännande att åka tåg imorn med två cyklar och en väska på säkert 25 kg.

Och juste, Kepsen jag vann av Mård efter att ha slagit honom i Göteborg är nu upphängd på väggen bredvid Pumpens idolkort. Byggmård-kepsen förtjänar bara den bästa platsen.

Fysikinlägg riktat till Lars och coach

På Gran Canaria hade jag, Lars Bleckur och Isak Strömberg en diskussion om vem som egentligen rullade snabbast utför. Isak hävdade nämligen att han var den som åkte fortast utför eftersom han var tyngst; "den tid jag förlorar uppför tar jag igen utför!". Jag hävdade däremot att så inte var fallet och sa att det troligtvis var jag som åkte utför snabbast eftersom jag hade minst luftmotstånd. Lars blandade sig i och ställde sig på Isaks sida. Ord stod alltså mot ord och som principsak tycker jag att man ska reda ut sådana här saker.

Idag frågade jag min fysiklärare och skämdes lite över att jag inte var säker på svaret, men han svarade att det i själva verket var ganska krångligt. Om jag minns rätt ska man tänka enligt följande:

Vi antar att Isak (grovt förenklat) är 10% större än mig på bredd, höjd och "längd".  Detta innebär att han har en frontalyta som är 1,1 * 1,1 större än min, alltså har han större luftmotstånd. Däremot är hans tyngdkraft 1,1 * 1,1 * 1,1 (Fg = mg där massan är Isaks volym * kroppsdensiteten) större än min, alltså är kraften som drar Isak nedåt större än min. Eftersom dessa två krafter är de enda som påverkar Isak i hans färd utför backen, kommer resultanten bli summan av dessa två vektorer. Med detta ser vi att Isaks tyngdkraft "övervinner" luftmotståndet mer än i mitt fall, alltså blir resultanten större i Isaks fall än i mitt fall och Isak kommer rulla utför snabbare än vad jag rullar utför.

Tyvärr får jag alltså erkänna mig ägd, men jag tror nog att vi alla tre kan erkänna att det var lite krångligare än vad vi trodde. Slutsatsen blir att det är bäst att vara fjäderlätt uppför, och sen ha någon som langar vattenflaskor på toppen fyllda med bly.

Träningsrace à la Mård

Hasse Mård bjöd på träningsrace idag på Hellasgården. Banan var finfin och trots kylan fanns inte så många hala partier längs ängsbanan. Jag tog starten och höll ledningen ungefär ett varv innan Mård smög sig förbi. Per Kumlin körde på riktigt bra i början och hängde på de första varven innan han behövde släppa. Hasse körde på jämnt och fint där uppe så jag låg bara bakom och lurpassade mest hela loppet (ombytta roller). Planen var att göra en stöt på sista varvet, men vid två varv kvar lyckades Mård fibbla av kedjan och jag fick snabbt en lucka på 20 m som jag körde på. Mård kom inte ifatt och jag kunde vinna relativt ohotat.

Testade Addicten lite kort på kvällen och vart mycket nöjd! Trots att jag inte förväntade mig någon större skillnad blev jag mycket förvånad i prestandaskillnaden mellan mina crossar, Addicten är t ex oerhört mycket spänstigare och svarar mycket bättre när man sätter fart på ekipaget.

Ny cykel!

Till VM åker inte bara min nuvarande cross, utan den kommer få sällskap av min nya CX Addict! Har inte hunnit provköra den ännu, men den ser riktigt fin ut. Dessutom väger den in på 7,8 kg vilket var lägre än vad jag hade hoppats på ;)

Blandade filmer

Bästa banbeskrivningen på VM-banan finns nog här (om vi ska köra samma bana förstås). Riktigt mycket sand är det, men det är ju ingen nyhet. Personligen tycker jag dock banan ser relativt komplett ut, cykelbar sand, löpsand, cykel-på-axeln sand, kurvor, lera, raksträckor o s v. Blir spännande att uppleva den själv sen :)



Sedan hittade jag ett klipp från avslutningen av förra årets U23 VM, ser ut att gå galet snabbt men å andra sidan var banan extremt snabb det året. Men visst förstår man att det inte kommer bli någon räkmacka efter att ha sett hur de kör...

Till sist har Jahn Ekman intervjuat förbundskapten Mathias Karlsson under helgens landslagsläger i Göteborg, tyvärr laggar Youtube så ni får nöja er med att klicka här om ni vill se den.

Rapport från GC

Efter en lång resa var planen att bara rulla lite lätt första dagen. Lars och Isak spenderade en del av förmiddagen åt att skruva ihop sina cyklar och jag åkte in till Freemotion för att hämta ut min hyrcykel. Cykeln var av relativt sunkig variant; aluminiumram och 105-komponenter och dessutom i ganska risigt skick. Trots detta ville jag direkt testa cykel och benen och sprätte i nästan varenda backe, till Lars och Isaks förundran. Mitt rutinerade sällskap tyckte inte att jag hade rätt inställning till dagens rullpass och varnade för trötta ben framöver. Kaxig som jag var svarade jag att så inte skulle vara fallet, men redan nästa dag fick jag smaka på väggen.

Om jag minns rätt körde vi 4h dag 2. Varenda kilometer sliter på ett helt annat sätt än i Sverige då det verkligen går upp och ner hela tiden och det är inte rätt terräng om man ska vägga. Redan efter första backen (som tog ca 50 min) kände jag mig skapligt mör och efter ytterligare en backe var jag helrökt. Jag bogserade mig själv de sista stigningarna och var en rejäl bromskloss för sällskapet.

Dag 3 blev det åter igen distans, 4,5h denna gång. Orolig för att vägga även detta pass tog jag det lite lugnt i början och tog inte mer vind än nödvändigt. Väl tillbaka kunde jag summera en medioker insats men ingen vägg.

Dag 4 blev en lugnare dag med ett rullpass.

Dag 5 blev det distans kombinerat med 20 min bergstempo. Gjorde en dålig tid uppför berget och var inte alls särskilt nöjd, men resten av passet flöt på utan större bekymmer för min del. Tror att vi skrapade ihop 5h i slutändan. För Isak blev det däremot en ödesdiger tur då han råkade ut för en vurpa i en utförslöpa orsakad av en utspringande hund. Asfalten var riktigt dålig där och stackars coach fick åka ambulans och sy 13 stygn och på så vis var hans cykling på GC slut.

Sista dagen blev det 4h lugn distans med Lars och Mård. Därefter blev det väskpackning och hemfärd tidigt nästa dag.

Nu har jag alltså bara skrivit om träningen, förutom det har det varit grymt trevligt med många CRT:are på plats. Ser fram emot att göra liknande resor i framtiden, fast då med egen cykel :)

Landslagsläger slut

Sitter nu i bilen med Emil Linde och Kajsa Snihs och lämnar götet. Lägret har varit riktigt bra trots bitvis risigt väder, mycket hårdkörning blandat med teknik har det blivit. I lördags blev det sandlöpning, sandcykling och bärteknik som teknikövningar samt spurter och 3 st 5-minutare som hårdkörning. Söndagen bjöd på tävlingsträning, sandteknik och tempo. Formen har varit god men nu är jag jättetrött.

Göteborg

Jag hann knappt komma hem innan det var dags att sticka iväg igen. Gran Canaria var riktigt bra, rapport kommer. Nu är jag i Göteborg på landslagsläger.

På Gran Canaria

För ungefär en vecka sedan åkte jag ner till Gran Canaria för att träna en vecka i värmen. Inget internet har vi haft så det har gått trögt här på bloggen. Eftersom jag inte har internet någon längre stund i nuläget tänkte jag spara med rapporten, däremot kommer några bilder tills vidare.

Det blodiga benet är Isaks, inte mitt...